Historia

Kolbäcks gästgivaregård är belägen vid Herrevad, just intill Kolbäcksån. Platsens historia börjar redan i forntiden, då det är ett vadställe över den stora Kolbäcksån.

Före Strömsholms kanals anläggande år 1795, var det vid Gästgiveriet en fors, Kolbäcksforsen benämd i gamla kartor. Den hade en fallhöjd om c:a 2 alnar, vilket i dagens mått är ungefär en meter.

I tidigt skede byggdes en bro över just här, bron är känd redan under medeltiden.

År 1251 utkämpades ett slag just vid Herwadzbroo mellan Birger jarls män och en här av folkungar. Birger jarl gick segrande ur striden, och befäste därmed sin makt i riket och kom därmed att skapa det Sverige som vi i dag bebor.

Gästgiverierna i Sverige daterar sig mycket långt tillbaka i tiden, närmare bestämt till år 1279. Detta var det år då Magnus Ladulås, i Alsnö stadga, förbjöd våldgästning hos bönderna och att gäststugor skulle uppföras utefter landsvägarna.

Den 31 Augusti 1561 utfärdar kung Erik XIV en förordning om skjuts- och gästgivareorganisationerna. Där stadgas att gästgiverier skall anläggas med ett avstånd på en och en halv mil.

Där skall resenärer erbjudas mat och logi mot betalning. Man skall också kunna byta trötta och hungriga hästar mot nya och utvilade för den fortsatta färden. Bönderna i trakten ålades att alltid stå beredda att låna ut hästar till den som det önskade.

Det första kända dokumentet om gästgiveriet i Kolbäck daterar sig till år 1670 då en Henrik Mattson driver "Kohlbäcks Kroug". Landsvägen gick över gårdsplanen, det som idag är parkering. Placeringen av Gästgiveriet var strategisk utmed landsvägen och Herrevadsbro.

Under 1600-, 1700-, 1800-, 1900-talet har många av historiens makt- och kulturpersonligheter gästat här på sina resor genom Sverige.

Bl.a.skrev Olof von Dalin  en dikt till grevinnan Piper på Engsö under en vistelse på Gästgiveriet vid mitten på 1700 talet, samt även Carl-Michael Bellman övernattade här på sin resa från Stockholm till Gustav III på Kungsörs kungsgård. En annan gäst har varit den berömde skalden Erik Gustaf Geijer.

Den ökände tjuven Lasse-Maja fördes till ting i Kolbäck under förra hälften av 1800 talet , när tingsrätten var förlagd på Gästgiveriet under århundradena fram till 1894 , då nya tingshuset stod klart på grannfastigheten. Även Kolbäcks polisstation var inhyst på Gästgiveriet fram till mitten av 1950 talet.
Idag är hästarna borta och har ersatts av hästkrafter, men resenärernas behov är desamma som 1670!

På 1970-talet skrev Maria Lang en deckare med handlingen förlagd till Kolbäcks Gästgivaregård. Titeln på boken är: Vem väntar på värdshuset. Releasepartyt hölls här 1972 med många av tidens kulturpersonligheter närvarande.

Många är krögarna som avlöst varandra genom århundradena. De senaste är Jarmo och Marianne Koskela som drivit gästgiveriet sedan 2005